Kvinna död i frontalkrock.

Hur ska man tänka när en hjälplärare som man har haft 3:an - 6:an plötsligt dör?
Hur ska man hantera situationen?
Det är någonting vi inte kan kontrollera, hur mycket vi än vill.
Under mattelektionen fick Anna ett sms där det stod att Carina Möllenhoff dog i en bilolycka igår.
Vår Carina, är det ens möjligt?
Det kan inte vara så, för det händer inte.
Det händer inte henne.
Sånt händer bara okända personer som man läser i tidningen om,
sånt som man bara tänker ''ojdå vad synd.''
bläddrar vidare, och sedan glömmer bort.
Men tänker man någonsin på att den personen också hade en familj?
Har man någonsin tänkt på hur många personer som blir ledsna över den personens bortgång?
Det gör man oftast inte, eftersom det inte rör en själv.
Man bläddrar bara vidare till serierna eller TV-tablån.
Nu känner man sig så jävla chockad, för sånt händer bara inte.
Men vad hände egentligen?
Vad var det som gjorde att Carina körde in på fel sida av vägen och kraschade?
Som Lisbet sa: ''Var det att hon plötsligt fick ont någonstans och inte kunde koncentrera sig?
Eller var det att hon skulle kolla om hon hade plånboken med sig och var tvungen att rota i väskan och därmed kollade bort från vägen några sekunder?
Det får vi aldrig veta''
Och det skrämmer mig jävligt mycket, att vi aldrig kommer få veta.
Vi kan inte kontrollera allting.
Jag har aldrig riktigt tänkt på hur mycket hon egentligen gjorde för oss.
Hon rättade våra matteböcker.
Hon hjälpte oss alltid med skolarbetet.
Hon fanns alltid där för oss helt enkelt.
Jag borde ha uppskattat henne mer än vad jag gjorde då.
Men det är någonting jag inte kan ändra på.
Som man säger: Men vet inte vad man har förns man är utan det.
När något sånt här händer så vet man inte hur man ska tänka.
Någonting som rullar runt i mitt huvud hela tiden är en sak som jag och mina vänner har upprepat hela dagen:
Det är som att stirra på ett vitt papper.
När jag tänker på det får jag en konstigt känsla i kroppen,
för att jag vet att jag aldrig kommer få se henne igen.
Tack för allting du gjort för mig och hela Slättaskolan,
Vi saknar dig.

Vila i frid Carina.
<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0